Igår kväll träffade jag ett gäng ungdomar som i vår sätter upp ”Alice i underlandet”. Projektet sker inom ramen för föreningen Fröjdans och många ur den 61 personer starka gruppen som jobbar med produktionen kommer från ”Stigfurpatrullen” (här kan du läsa en gammal artikel i NA om Sophie Stigfur – en av de aktiva) men de har efterhand samlat mängder av andra unga människor som nu har som gemensamt mål att sätta upp föreställningen i slutet på april. Det är ett jättespännande projekt de satt ihop och de är både proffsiga och engagerade. Dessutom vågar de sikta högt.
De har sökt pengar från Kultur- och medborgarnämnden och det var egentligen därför vi träffades (förslaget är att de ska få 50 000 kr i bidrag från kommunen), men det var några saker som vi pratade om som jag kände att vi särskilt måste fundera vidare på, 1. Lokalsamordning och 2. Hjälp att söka bidrag. Vi kommer ju nämligen aldrig kunna möta alla de behov och önskemål som finns om kommunala bidrag – så då kanske vi snarare skulle bli bättre på att hjälpa till med tjänster och liknande som vi ändå har (jag vet: idén är inte ny eller originell – men den behöver utvecklas mer).

1. Lokalsamordning. Denna produktion kanske är för stor för att rymmas i befintliga lokaler (de hyr Burning Hearts gamla lokaler, ovanpå Möbelhandeln mittemot Polishuset) och kanske hade det varit svårt att lösa just detta på annat sätt. Men alldeles för mycket av kommunens bidrag till förenings- och kulturlivet går idag till olika typer av lokalhyror. Och i regel så används inte dessa lokaler mer än begränsad tid varje dag. Precis som skolor och andra kommunala lokaler – som i stort sett bara används på dagtid. Nu har vi för mycket skollokaler i kommunen (det är ju bättre att betala för lärare än för dåligt använda lokaler) och hittills har vi strävat efter att tömma hela skolor. Men ikväll slog det mig: varför inte tvärtom? Vi kanske ska se till att det finns tomma lokaler mitt i de skolor vi har idag så att man exempelvis kan använda det ena klassrummet för en teatergrupp som repar på eftermiddag/kväll, och när de är där (och skolan alltså inte är igång) kan de använda delar av skolans ordinarie lokaler till möten och den typen av verksamhet som passar just där. Med andra ord: om vi hittar ett system för att pussla skulle vi både kunna använda skolorna bättre och låta föreningar och andra ha ”egna” lokaler som de rår om (utan att vi för den skull måste ta extra kostnader för toaletter, pentryn och annat som ju alla måste ha i alla lokaler). Vet inte om det går, och vet inte hur man gör: men jag kan inte släppa idén och är tacksam för inspel och synpunkter om den.
2. Alice i underlandet-gänget hade fått bra hjälp med tips på fonder och annat som man kan söka pengar ur. Men vi vet att många grupper och föreningar inte tycker att de hittar rätt och känner att det är svårt att både skriva ansökningar, leta upp fonder och stipendier och samtidigt ha tid med det som egentligen var meningen med föreningen: att skapa kultur eller vad det nu må vara. Kanske skulle vi erbjuda föreningar hjälp med denna typ av ”administration”? Kommunen kanske skulle ha en frilansande producent anställd på hel- eller halvtid som kan hjälpa till att dra in pengar från andra håll till Örebros kulturliv. I Örebro kommun har vi ansett att det lönar sig att ha särskilt anställda som jobbar med exempelvis EU-ansökningar och liknande: kanske borde vi göra på samma sätt med kultur- och fritidsföreningar så att vi kan öka resurserna utan att bidra med mer kommunala pengar?

Idag på förmiddagen diskuterade vi (presidiet i Kultur- och medborgarnämnden) Talangen med föreningen Folkets Park i Örebro (Brunnsparken). Talangen har hållit igång i 27 år och blir mer och mer populärt för varje år. Mötet var kanske inte världens bästa möte men på slutet kändes det ändå som vi hittade en framåtsyftande diskussion att fortsätta med. Då fördes det fram idéer om att vända sig ännu tydligare mot Örebros skolor och att uppmuntra fler att delta, exempelvis genom uttagningar i de stora stadsdelarna och andra metoder för att göra tävlingen ännu större.

Till Talangen-arrangemanget har vi tidigare bidragit med 40 000 kronor i bidrag från kommunen (och dessutom nästan lika mycket till för de discon som ordnas under Talangen-kvällarna) och detta bidrag har varit omdiskuterat i flera år. Frågetecknen har framförallt varit två:
1. Varför går det inte att få in mer pengar från andra finansiärer: med tanke på att Talangen är så känt, så populärt och så etablerat borde det finnas fler sponsorer och andra som kan tänka sig att gå in med pengar.
2. Borde inte ett så bra koncept gå att utveckla ännu mer så att det når ännu fler unga örebroare och bidrar till att ännu fler vill spela och sjunga?
Detta har vi diskuterat på en rad möten (presidiet har träffat föreningens ledning tre gånger) och vi har också påpekat att intressanta utvecklingsidéer kan till och med leda till att vi ger mer än de 40 000 kronor som vi gav 2005. Vi har nämligen påpekat att vi alltid ställer krav på alla verksamheter (och bidragsmottagare) att de ska utveckla verksamheten så att vi når nya grupper och fler människor – särskilt de grupper som idag inte tar del av kulturen i lika hög grad.
Helst skulle jag vilja att vi kunde komma överens om ett flerårigt avtal som också innebär att föreningen utvecklar verksamheten så att den når fler. I så fall skulle det också vara möjligt att öka bidraget. Nu har vi att hantera deras ansökan om bidrag i år och även om jag kan tänka mig att rösta för 40 000 kronor i år så är det inte säkert att vi kan få enighet om det i nämnden. Om vi istället kunde presterat ett flerårigt avtal som pekade på utvecklingsmöjligheter och på andra intäkter skulle det inte vara något problem alls att få majoritet för förslaget.
Läs mer om Talangen här

Ikväll deltog sisådär 60-70 personer på mötet som bildade en förening för att driva verksamhet i Folkets Hus. Därmed lämnar jag med varm hand över stafettpinnen till Erik Silfversten och de övriga i den nybildade föreningens tillfälliga styrelse. I fortsättningen ska jag sitta på andra sidan av bordet – när vi ska komma överens om ett avtal och bidrag till föreningens verksamhet (åja, jag vill nog vara gräsrotsmedlem i föreningen, men det får säkert alla vara).

Läs inbjudan till mötet här
Läs mer om det tidigare arbetet här

Jag och Marie Wirde (vice ordförande i Kultur- och medborgarnämnden (v)) har just skickat ut en inbjudan till ett möte för att bilda en förening som ska driva verksamheten i ”Ungdomens hus”. Vi hoppas att många kommer – sprid gärna detta till andra och kom på mötet. Läs mer nedan!

I november beslutade Kultur- och medborgarnämnden att gå vidare med diskussionerna och anslå pengar i budgeten för att skapa ett ”Ungdomens hus” i Folkets Hus på Järnvägsgatan. Eftersom detta hus inte ska vara någon kommunalt driven verksamhet utan bestå av engagerade och intresserade örebroare (enskilda och i föreningar, studieförbund, samfund och liknande) så är ambitionen att Kultur- och medborgarnämnden ska skriva ett flerårigt avtal om att driva huset med en förening som bör skapas just för detta ändamål.

Ett möte för att starta denna förening hålls därför tisdagen den 7 februari klockan 18.30 i Folkets Hus på Järnvägsgatan. Du är hjärtligt välkommen på detta möte.

Vi två som skickar detta mail är ordförande och vice ordförande i Kultur- och medborgarnämnden och det kan verka märkligt att vi tar initiativ till att starta en förening som kommunen ska skriva avtal med. Så kanske det är, men vi vill göra helt klart att det från och med mötet den 7 februari ska vara en från kommunen helt fristående process med att skapa föreningen. När föreningen väl är bildad och etablerad ska vi dock med stor glädje skriva på det avtal som då reglerar den fortsatta driften av verksamheten i huset!

Bland de inbjudna till detta möte är de som redan idag driver mycket verksamhet i huset: bland andra studieförbunden, Café Deed/Hela människan och Folkets hus föreningen.

Vi hoppas att du har möjlighet att vara med den 7 februari!

OBS! Sprid gärna denna inbjudan till andra som du tror är intresseradel

mvh

Björn Sundin (s) (ordförande i Kultur- och medborgarnämnden)
Marie Wirde (v) (vice ordförande i Kultur- och medborgarnämnden)

Bakgrund: Från och med årsskiftet hyr Kultur- och medborgarnämnden bland annat B-salen, Thorsson-rummet och A-salen i huset. Vid årsskiftet sålde även Folkets Hus-föreningen huset till Örebroporten; en förutsättning för detta var att Kultur- och medborgarnämnden i november beslutade att man var villig att använda lokalerna till att skapa ett ”Ungdomens hus”. Kommunfullmäktige har gett nämnden en miljon kronor för att kunna verkställa satsningen. Referat från ett av de möten i våras som satte fart på processen kan du läsa här

Kultur- och medborgarnämnden fick igår extra pengarna som kompensation för den ökade hyran för stadsbiblioteket. Dessa pengar hade vi inte fått om höjningen inte gjorts. Hyran för biblioteket ska vara mer eller mindre låst. Kommande år kan Kommunfastigheter bara höja hyran utifrån högre inflation.

Det som hänt är att det kommunala företaget ÖrebroPorten tagit över ansvaret för att utveckla verksamheten i de så kallade Conventum-byggnaderna och hitta externa hyresgäster. Detta innebär att kommunens framtida kostnader minskas.

Verksamheten i ”gamla” Medborgarhuset (innan Conventum byggdes) kostade kommunen omkring fem miljoner kronor per år (förutom de hyror och driftkostnader som även då fanns för lokaler för Kultur- och medborgarförvaltningen och Fritids- och turistnämnden, Stadsbiblioteket och Hjalmar Bergman-teatern – cirka tio miljoner kronor).

När kommunen sålde marken samt Stadsbiblioteket och Medborgarhuset till HSH N Nordic Finance (de som står för finansieringen av Conventum) för närmare 27 miljoner kronor fick kommunen en ränteintäkt på närmare en miljon kronor per år.

Staffan Werme har tidigare påstått att Conventum kostar kommunen 20 miljoner kronor per år. Det är inte sant. För att komma upp i den summan måste man räkna in hyrorna för kongressanläggning, nybyggda kongresshallen och ombyggda Medborgarhuset samt lokaler för Stadsbiblioteket, lokaler till Kultur- och medborgarförvaltningen och Fritids- och turistförvaltningen och Hjalmar Bergman-teatern.

Conventum kostar Örebro kommun cirka 5 miljoner kronor per år. För dessa pengar har Örebro fått en helt ny kongressanläggning och ett ombyggt Medborgarhus och Stadsbibliotek. Genom att Örebroporten tog över kontraktet med den tyska banken kan detta ses som ett tak, en maxkostnad. Genom att flytta förvaltningar från Medborgarhuset kan kommunen minska sina hyreskostnader. Örebroporten ska utveckla Medborgarhuset och få in hyresgäster som kan betala mer i hyra än kommunala förvaltningar, för att få bättre lönsamhet totalt sett i Conventum-byggnaderna. (Nej, biblioteket ska självklart inte flytta.)

Skrev just nedanstående i ”svara snabbt”-debatten på na.se, om en insändare om ”graffiti som konst – inte brott” (läs mer om vad jag tyckt i denna fråga, länk finns i spalten till höger):
Visst är graffiti konst. Men det innebär inte att vi måste acceptera det som är olagligt (skadegörelse är skadegörelse). Jag tycker att vi ska ingripa kraftfullt mot skadegörelse och olagligt målande, men vi ska samtidigt skapa möjligheter för dem som vill måla graffiti att göra det utan att begå brott.

Och visst borde man lyfta fram lagligt målad graffiti (först borde man givetvis tillåta några målningar…), precis som i Nwe York och ännu hellre i Brugge i Belgien. Där har graffitin blivit ett turistlockbete och man har både satsat på information till allmänheten – samtidigt som man satsat mer resurser på att snabbt ta bort klotter från väggarna i stan.

Men att graffiti är en konstform innebär inte att vi ska acceptera att var och en bestämmer var det ska målas. Ett samhälle bygger på gemensamma spelregler och de måste gälla även för graffitikonstnärer.

Om ”hårdare tag” ska fungera tror jag att det också krävs lagliga möjligheter för dem som verkligen är intresserade av att uttrycka sitt konstnärliga intresse. I ett demokratiskt samhälle kan man inte förbjuda en viss typ av konststil så vilken typ av målningar som görs är inte avgörande: om väggar ska prydas med graffiti, modernism eller naturalism ska det finnas tillstånd (och tillstånd ska inte ges beroende på stil – utan beroende på kvalitet och hur det livar upp staden).

Björn Sundin, ordförande (s) i Kultur- och medborgarnämnden (läs mer om detta på bjornsundin.speedhost.me)

Blev intervjuad av två tjejer som läser på Music Management-utbildningen i Hultsfred (en imponerande högskoleutbildning – kanske kan vara en förebild för kommande satsningar på Örebro universitet…).

De skriver uppsats och ville intervjua mig (en av cirka 30 intervjuer) om Örebros musikliv och vad vi gör från kommunens sida. Det var riktigt trevligt att kunna berätta att vi gör/gjort rätt mycket och att mycket är på gång. Jag lyfte särskilt fram Ung Peng, satsningen på ett levande nöjes- och kulturhus i Folkets hus och den ständigt pågående omfördelningen av bidrag från etablerade och vuxna till nya former och barn/unga. Men under intervjun slog det mig att en hel del av det jag skrev i min ”att göra lista”, i våras (läs listan här) faktiskt är gjort eller på väg att genomföras. En del annat tar uppenbarligen mycket mer tid än jag trott (fler affischtavlor trodde jag var enkelt att fixa, men av någon anledning så är det inte så lätt).

Under kommande ledighet får jag väl uppdatera listan och återkomma i början av nästa år. Vad borde med på nästa lista? Hör av dig!